Kvarsebo – pärlan i det mörka Kolmården vid det glittrande Bråviken
När Du far längs den trolska delen av Utflyktsvägen mellan Nävekvarn och Kolmårdens djurpark ska Du ta Dig tid att njuta av den gamla socknen Kvarsebo vid Bråvikens norra strand. Ett naturskönt område i gränstrakterna mellan Götaland och Svealand i det vilda Kolmården.
Hit kom de första invånarna paddlandes redan för över 10 000 år sedan och bosatte sig i den dåvarande utskärgården i trakten kring Nävsjön. Gör gärna en avstickare från Östanå upp till naturreservatet Nävsjömossen där Du kan vandra i samma trakter som stenåldersmänniskorna. Troligen kommer Du att få se en eller flera havsörnar som seglar över vidderna.
Efter stenåldersperioden blev denna del av Kolmården öde under flera tusen år och var en naturlig svårforcerad gräns mellan Götaland och Svealand. Under medeltiden började vikbolänningarna söder om Bråviken att snegla på möjligheterna att använda åarna i Kolmårdssluttningen för vattenkraft. Av ett brev från 1359 kan vi se att det fanns en kvarn vid Djupvik redan då. Gården upplevde några dramatiska dagar i november 1542 då Gustav Vasa oroligt uppehöll sig på gården under Dackefejden då han höll på att förlora makten över både Småland och Östergötland. Idag är det mer idylliskt på denna gård som varit i släktens ägo sedan slutet på 1600-talet.
Innan Du kommer fram till avtagsvägen till Djupvik och Österhagen ska Du beundra ”Högfärdsskogen” på vänster sida om vägen om Du kommer från Nävekvarn. Det är en ståtlig tallskog som är över 250 år gammal.
När Du kommer till samhället Kvarsebo är Du i en uråldrig by som varit viktig för samfärdseln över Bråviken. För att slippa rövarna i Kolmården valde man i gamla tider att ta kortaste vägen från Jönåker till Kvarsebo och sedan låta sig färjas över Bråviken till det ljusare och mer befolkade Vikbolandet. För att sockenborna inte själva skulle behöva ta sig över Bråviken till kyrkan i Östra Husby i storm, rusk eller när isen varken bar eller brast blev Kvarsebo en egen församling 1615 och änkedrottning Christina skänkte pengar till ett kapell – Christine Capell – som fanns strax ovanför det gamla färjeläget under tiden 1615 – 1808.
Vid julottan anno 1808 invigdes en ny kyrka som byggdes av församlingsborna och vars ritningar hade godkänts långt tidigare av Gustav III. Den byggdes av sten eftersom nästan hela Kolmården var ett kalhygge!
När Du far den gamla vägen ner genom Kvarsebo samhälle till det gamla färjeläget ska Du känna att den vägen låg här redan under medeltiden.
Vid färjeläget lade ångbåtar till och långa bilköer uppstod i väntan på den lilla färjan.
Men då kunde man ta en kopp kaffe i ”Svarta Tuppen” och njuta av utsikten. Idag har Du ett fint bad här och kan få en kopp hemrostat kaffe i den gamla Konsumbutiken. Färjleden flyttades år 1959 till Säter några km västerut, där köerna inte är lika långa som förr. Men en räkmacka hinner Du ta.
I Kvarsebo får du inte missa två fina vandringsleder. Den ena är längs Kvarseboåns dalgång där man via sex spänger kan uppleva en fantastisk nästan tropisk vild natur och se rester av gamla kvarnar, sågar och dammar. Leden startar nere vid Båtklubbens hus där det finns kartor och beskrivningar.
Den andra är en kuperad stig som startar vid Christinagårdens församlingshem och leder upp till naturreservatet Kvarseboklint med fantastiska vyer över Bråviken och där du kan beskåda den plats där vårdkasen tändes sommaren 1719 när ryssarna nalkades Kvarsebo i sina galärer och brände ner nästan alla gårdar. Passa också på att beundra den djupa bergskrevan.